ATT SKRIVA FILMMANUS - En ny manusbok på svenska

tisdag, mars 02, 2010

Ordlista - Dramaturgiska begrepp

En tanke i arbetet med boken var att ha en liten avdelning i slutet med förklaringar av vanliga termer inom filmskrivandet. Av olika anledningar blev det inte så.

Därför kan det vara på sin plats att länka till Centrum för Dramatik där Dramatikerförbundets Magnus Lind har sammanställt en förteckning över några av de mest grundläggande begreppen inom film och teater.

Där kan man se vad som menas med ord som t.ex.

ANSLAG

CASTING

POINT OF NO RETURN

Se hela listan : Magnus Linds Manushandbok  »

Listan är på en rätt grundläggande nivå. Om du känner till någon liknande sida som går mer på djupet och är mer heltäckande får du väldigt gärna tipsa i en kommentar.

Centrum för Dramatik »  är en sammanslutning av yrkesverksamma  manusförfattare och dramatiker med målsättningen att skapa fler arbetstillfällen.

© adastra media

Etiketter: ,

lördag, februari 20, 2010

ATT PITCHA : Om Steve Jobs och hur man övertygar sin publik

Här kommer det avslutande inlägget i miniserien om pitchning.

Den här gången ser vi på saken ur en helt annan vinkel. Videoklippet här handlar inte alls om att sälja in filmidéer utan mer allmänt om hur man bygger upp en presentation så att den på ett slagkraftigt sätt övertygar publiken. Utgångspunkt är en analys av Steve Jobs presentation av nya Apple-produkter.

Här finns saker att lära, inte bara för en tänkt pitch utan om berättarteknik i ett vidare sammanhang. Även i ett filmmanus har man ju behov av förmedla saker till publiken på ett slagkraftigt sätt.

Cred till bloggen DIGITAL INSPIRATION »  som skrev om detta.

Mer om att pitcha:
ATT PITCHA – Videotips med Michael Hauge

Länkar:

Pitching Your Story: William Goldman »

Ken Rotcop - Pitch your story to the Execs » 

© adastra media

Etiketter: , ,

onsdag, februari 03, 2010

Favorit i repris : Klippet som visats 49 miljoner gånger


 

Ett av mina åtaganden är att vara handledare i manus på Kulturamas filmlinje ». Där har vi precis sjösatt vårterminens projekt, en kortfilm på upp till ca 10 minuter. Med anledning av det skulle man kunna fundera på varför ovanstående YouTube-klipp på 8 ½ minut har lockat till snart 50 miljoner visningar. 

Jag har haft ett inlägg om filmen tidigare men den tål definitivt att visas igen. Den oerhörda dragningskraften i dessa scener säger förstås något mycket universellt om vad en berättelse ska ha för att fascinera oss människor. Se och begrunda.

Se även

Att skapa spänning (utdrag ur kapitel 7) »

HUR SKA DET GÅ? (inledningen av kapitel 2 i boken) »

© adastra media

Etiketter: , ,

måndag, september 21, 2009

Filmcentrums manuskurs 30/10-1/11 + 15/11

Ett tips från filmbasens anslagstavla :

Manuskurs på FilmCentrum Sthockholm

Om grunderna i filmdramaturgi och manusskrivande.
Dag 1: En teorinriktad kursdag som tar upp bl.a. filmens berättarkomponenter, klassisk dramaturgimodell, karaktärer, konflikt-utveckling-förändring, olika sceners funktion, miljö och dialog varvat med kortare filmexempel.
Dag 2: En praktiskt inriktad kursdag som tar upp hur man hittar bra manusidéer, arbetsprocessen för att skriva filmmanus och produktionsprocessen. Kortare skrivövningar, manus och filmexempel.
En uppföljningskväll på dag 2. Vi läser varandras manus och ger feedback.

Lärare Marianne Strand
Avgift 1900 kr  (medlemmar) 2250 (icke medlemmar)
Se alla detaljer »


FilmCentrum Stockholm startar också träffar för manusförfattare som behöver input. Tanken är att ha möten varannan vecka och diskutera varandras manus.  Se mer »

© adastra media

Etiketter: , ,

fredag, juli 10, 2009

Länktips : Nedladdningar för manusförfattare

Dagens tips är bloggsajten www.unknownscreenwriter.com  där finns det massor av material för den manusintresserade .

Där hittar man t.ex.  en 30 sidor lång PDF för nedladdning där författaren samlat 14 bloggposter om huvudkaraktärens utveckling, The Transformational Character Arc series

På den okände manusförfattarens nedladdningssida kan man vidare hämta ett gratis manusprogram för automatisk formatering Page 2 Stage (som alternativ till Celtx ), ett annat gratisprogram för utveckling av filmidéer QuickPlot plus en del annat smått och gott som t.ex. en PDF med Poltis 36 dramatiska grundsituationer.

Och så finns det mängder av inlägg, små videolektioner och en rejäl samling länkar, allt sammanställt av en verklig entusiast.

© adastra media

Etiketter: , , ,

lördag, maj 16, 2009

Ny manuskonferens för nattpigga

Nu finns än en gång chansen att sitta med på en teleonföreläsning med Hal Croasmun, manusdoktor mm. i Los Angeles  som driver sajten scriptforsale.com »

Hal Croasmun går igenom sin metod för att vässa manus under rubriken: 21 Powerful Rewrite Strategies.

Från deras infosida:

In about two hours, you'll learn:

  • The 21 Step Professional Rewrite Model.
  • The two most important Rewrite Processes you can use.
  • The reason most rewrites never produce more than a 15% improvement.
  • Six ways to tell if your story works.
  • And more.

WHEN:  Thursday, May 19th, 2009 at 6 PM Pacific time.

No Cost.

 

Konferensen är alltså gratis och det fungerar utmärkt att ringa via Skype. Kostnaden för ett samtal till en vanlig telefon i USA i blir ca 60 kronor. Man måste väl vara lite nattuggla bara.

Själv deltog jag i slutet av förra  året tillsammans med drygt 40-tal andra. Det var inga större problem att förstå vad Hal Croasmun sa och man kunde också  be honom upprepa eller förklara det man inte begrep. Jag tyckte absolut att det var värt Skype-kostnaden.

 

Se mer och anmäl intresse att delta här » 

En sammanfattning från den gången jag var med hittar du här »

 

© adastra media

Etiketter: , , , , , ,

torsdag, april 02, 2009

Mer om Blake Snyder

Jag har tidigare skrivit om Blake Snyders bok Save The Cat och ska nu bara komplettera med en länk till ett blogginlägg som  sammanfattar intrycken från en kurs med honom. I inlägget kan man bl.a. se ett schema som visar Snyders idéer om struktur.

Nu tycker jag personligen att man bör ha en viss distans till den typen av schema. Struktur i all ära men det är väldigt många andra komponenter som också ska fungera för att ett manus ska bli bra.  Att bara se på Snyders schema är inte heller rättvisande för hans teorier. Snyders bok har faktiskt mycket mer att tillföra än så.

Se blogginlägget:  Story Structure from Blake Snyder >>

Blake Snyders egens sajt >>

Se min recension av boken Save the Cat  här >>

© adastra media

Etiketter: , ,

onsdag, april 01, 2009

Och när du väl är färdig med ett manus ….

… väntar den spännande fortsättningen. Mötet med Branschen.

Videoklippet nedan ( anslaget ut THE MAJESTIC >> )  är tänkt att demonstrera hur det kan gå till där. Den entusiastiske  manusförfattaren som fått in sin första fot bör inte ha alltför stora illusioner …

 

Mer läsning om detta delikata ämne här på bloggen :

Kreativt klimat efterlyses! >>
Mer cred åt manusförfattarna tack! >>
Manustips från Moviemaker (se slutet) >>

© adastra media

Andra bloggar om : , ,

Etiketter: , ,

tisdag, mars 10, 2009

Om spänning - Naturens egen dramaturgi

Fick ett YouTube-tips igår. En drygt åtta minuter lång sekvens skriven av naturens främste mästardramaturg.

Helt oemotståndligt!

Det är bara att låta sig inspireras.


 

 

 

 



 

 

 

Mer läsning på bloggen:

Dramaturgi och inlevelse (inledningen av kapitel 2) >>
Att skapa spänning (utdrag ur kapitel 7) >>

© adastra media

Andra bloggar om : , ,

Etiketter: , , ,

onsdag, mars 04, 2009

Länktips : Kaufman versus McKee

Trogna läsare av denna blogg kan inte ha missat att jag hör till dem som tror på den traditionella anglosaxiska filmdramaturgin. Jag är helt enkelt övertygad om att man kan berätta mycket personliga och engagerande historier inom ramarna för en sådan struktur.

Man kan förstås lika gärna kan skriva fullständigt meningslösa nonsensmanuskript utifrån samma modell. Alltså, att inte behöver vara verktygen det är fel på när stolen blir skev.

Samtidigt är det också sunt att ifrågasätta dem som alltför trångsynt hävdar att en given modell för struktur är allenarådande sanning. Det finns filmer som fungerar ypperligt fast de är gjorda på helt andra sätt.

Jag följer en del bloggar och sajter om manusskrivande. En där man försöker erbjuda alternativa metoder är unique-screenwriting.com >> som jag nämnt här på bloggen tidigare.

Där kom idag artikeln Adaptation Screenwriting >> med en analys av Charlie Kaufmans ADAPTATION >> utifrån en kritisk hållning till Robert McKee’s teser.

Kaufman är ju en av mina favoritförfattare. Men när jag nyligen såg SYNEDOCHE, NEW YORK >> blev jag inte direkt överväldigad, bland annat just på grund av bristen på struktur, bristen på sammanhängande berättelse.

Detta finns det anledning att återkomma till …

Mer läsning på bloggen :

Struktur och de tre akterna >>
Länktips : Mot struktur och dramaturgi >>

 

© adastra media

Etiketter: , , , ,

måndag, mars 02, 2009

Bra film: FROST/NIXON – Skickligt berättad historia (betyg 4,5)

Det blir ingen riktig recension den här gången utan bara en mycket stark rekommendation.

Det låter inte så mycket för världen, en långfilm om en serie tv-intervjuer mellan en avdankad programledare och en avsatt president. Watergateskandalen känner vi ju till genom flera andra filmer och David Frost …  ? Vem bryr sig? Det skulle kunna bli hur tråkigt som helst. Nej, FROST/NIXON >> låg inte överst på min lista.

Men det visade sig vara en utomordentligt skickligt berättad historia.

Det man som manusintresserad ska titta efter är hur metodiskt spänningen byggs upp mot det slutgiltiga avgörandet i allra sista  intervjun som ska genomföras. Detta är ett mycket bra exempel på hur alla scener pekar mot ett och samma mål.

Se hur skickligt man redan tidigt i filmen pekar ut den dramatiska frågan genom att definiera hela intervjusituationen som en duell. Och hur man sen steg för steg höjer trycket genom att göra det allt mer klart för publiken vad som står på spel. Intervjuerna är inte enbart avgörande för de båda kombattanterna utan kan få betydelse för hela det amerikanska folket. Nationen behöver ett erkännande från Nixon för komma ur det trauma Watergate lämnat efter sig.

Se också hur den glödande monolog som Nixon håller i slutet, driver åskådarna att uppleva den oerhört starka psykologiska laddningen inför den kommande slutintervjun.

Mycket imponerande. Det är så man ska berätta!

FROST/NIXON är en film som jag med särskilt varm hand vill rekommendera till alla struktur-motståndare som tror att det måste bli kommersiellt trams bara för att man följer den traditionella modellen med tre akter.

 

Mer läsning från bloggen:

Struktur och de tre akterna >>  (inledningen till kapitel 4)
Att skapa spänning >> (utdrag från kapitlet om att skriva scener)
Debatten fortsätter : Mot mallar och manusfundamentalism >>
Länktips : Mot struktur och dramaturgi >>

Se riktiga recensioner här:

DN (4) >>  SVD (5) >>   AB (5) >>  Expr (4) >>  UNT (3) >>

(tack www.kritiker.se för länkarna)

 

© adastra media

Etiketter: , , , , ,

söndag, februari 22, 2009

Om spegelneuroner i Hjärnstorm

TV-programmet Hjärnstorm som tar upp fascinerande konstigheter i människans sätt att fungera handlade förra veckan om att läsa andra människors tankar. Där spelar självklart spegelneuronerna en aktiv roll. Se programmet här >>

Inslaget om just spegelneuroner ligger ca. 15 min in i sändningen.


Se mer om spegelneuroner och kopplingar till hur vi upplever film i tidigare inlägg :

Intressant hjärnforskning om inlevelse >>

Kapitel 2 - Om Dramaturgi och Inlevelse >>

© adastra media

Etiketter: , , , ,

måndag, februari 16, 2009

Manustips från Moviemaker

Tidskriften Moviemaker >> handlar om hela kedjan för filmproduktion under devisen “The art & buisness of making movies”. En del av materialet finns att läsa på nätet eller att få som RSS-flöde men inte allt.

Senaste numret innehåller en liten artikel med rubriken “The 5 Deadly Sins of Screenwriting”.  Där listar Lindsay Michelle de vanligaste bristerna utifrån sina erfarenheter som lektör. Vi saxar de tre viktigaste:

1.  Berättelsen saknar övergripande intrig dvs. en intrig som verkligen fungerar hela vägen igenom. Man delar ofta in filmberättelser i att vara antingen karaktärsdrivna eller drivna av intrigen. Den som fokuserar på karaktär löper risken att få en mer stillastående historia. Receptet enligt Lindsay Michelle är att skriva en “post-treatment” när man har en manusversion klar. För varje fem sidor i manuset gör man en sammanfattning. Finns det då punkter i detta treatment som inte innehåller någon utveckling av intrigen och enbart består av dialog ska man fundera på omskrivning.

2. Berättelsen saknar sidohistorier. Sidohistorier kan tillföra komplexitet till den centrala intrigen och ge rollfigurerna dimensioner. Tipset här är att punkta upp sidohistorierna som ut som separata berättelser och se till att de är strukturerade med egen dramatisk kurva.

3. Du är inte Tarantino. Lindsay Michelle varnar för frestelsen att försöka skriva som sina idoler. istället ska man hitta sin egen röst. En kopia blir inte lika bra som originalet. Men hur hittar man då sin alldeles egna personliga ton? Hennes svar : Genom att skriva mycket. Det är oerhört sällan som en författares första manuskript blir film. Genombrottet kommer oftast efter en lång rad manus, skrivarkurser och annat manusrelaterat arbete.

Som en not till nr 3 är det inte alltid den drömsituation man föreställer sig att sälja in ett debutmanus.  Den som inte är alltför rädd om sina illusioner kan läsa Monica Rolfners  ASKUNGESAGA >> om hennes erfarenheter efter att ha slagit igenom med manus till TOMTEN ÄR FAR TILL ALLA BARNEN >>

 

© adastra media

Etiketter: , ,

söndag, februari 08, 2009

Robert McKee – Noterat från seminariet (6)

Läs i rätt ordning :   1 >> 2 >> 3 >> 4 >> 5 >>

Kommen så här långt börjar mina anteckningar bli aningen mer fragmentariska.

Struktur och rytm

Rytmisera i strukturen genom att använda subplot. Tempo handlar om intensiteten i en scen. När man närmar sig klimax ökar man tempo och rytm. Men den sista uppladdningen mot klimax ska vara långsam. Det ökar att publikens koncentration och förstärker tyngden i det slutgiltiga avgörande som klimax består utav.

Utveckling

Ett manus kan utvecklas genom att man

UTVIDGAR den centrala konflikten till fler av de olika områdena för konflikt (inre, personlig, social, yttervärlden se del 4 >>)

FÖRDJUPAR. Man ser till att det som sker påverkar rollfigurerna på ett mer omvälvande sätt, att de blir mer berörda.

Tillför ARKETYPER. Man tillför rollfigurerna symboliska kvalitéer. THE DEERHUNTER handlar om jägaren som till slut dödar det mänskliga i sig själv. I TERMINATOR  är Sarah Connor moder till den som ska frälsa världen.

Lösa noteringar

§ Protagonisten (huvudpersonen) kan bara bli så engagerad som Antagonisten (huvudfienden) låter den bli. Man ska försäka få dem att resa sig till deras respektive yttersta potential. Protagonistens samlade kraft ska läggas i ena vågskålen och övertrumfas av de antagonistiska krafterna.

§ Om slump. Det är OK att använda slumpens inverkan för att skapa problem åt rollfigurerna. Det är klart sämre att låta slumpen lösa problem. Problemet med slump är att slumpen inte ger mening åt det som sker. ( se 1 >> om “mening”) .

§ Melodrama uppstår är när rollfigurernas känslomässiga uttryck överdrivs, när känslorna som uttrycks inte är adekvata för de omständigheter som framkallat dem.

§ Rollfigurer är inte riktiga människor utan metaforer för människor, för livet. Den verkliga personligheten kommer till uttryck i valsituationer under högt tryck .

§ Exposition ska ske medan man driver historien vidare. Förklara inte allt utan skapa mysterier. Skapa ett behov hos publiken av att få veta. Ge dem aldrig mer än de behöver för ögonblicket.

fortsättning följer i del 7 >> som avslutar serien.

© adastra media


Andra bloggar om : , , ,

Etiketter: , , ,

tisdag, februari 03, 2009

Debatten fortsätter : Mot mallar och manusfundamentalism

På filmnyheterna.se kan man idag läsa ytterligare en uppföljning på Johan Cronemans generalattack >> på novellfilmssatsningen i gårdagens DN.

Enligt filmaren Jan Alvermark >> beror likformigheten på att alla filmer tvingas in i ett och samma mallsystemen, att det råder en nordisk manusfundamentalism med Mogens Rukov som Messias och Writing Screenplays That Sell som bibel.

Själv hör jag ju till dem som tror på struktur >> , inte som allenarådande sanning men som ett hjälpmedel att få en historia att fungera på film. Och jag till och med rekommenderar Michael Hauges förhatliga bok >>

I motsats till Jan Alvermark är jag övertygad om att det mycket väl går att berätta både originella och engagerande historier inom ramen för en traditionell struktur.

Och när han säger att det råder en övertro på “betydelsen av att hitta En bra historia” börjar jag undra vad det är för filmer Jan Alvermark vill att vi ska se.

Läs själv vad han skriver : Låsta mallar i svenska manus >>

© adastra media

Etiketter: , , ,

fredag, januari 30, 2009

Robert McKee – Noterat från seminariet (5)

Läs i rätt ordning :   1 >>  2 >>  3 >>   4 >>

Om akt-strukturen

McKee framhåller att  det är ett missförstånd att strukturen med akter innebär att det ska vara tre stora vändpunkter. Det ska vara MINST tre. Lösningen för att få rörelse i andra akten är att ha fler vändpunkter och portionera ut dramatiska vändpunkter i sidohistorier.

Enda gången man har anledning att bryta den klassiska dramaturgins konventioner är om något av grundelementen inte fungerar annars för att ge publiken den optimala känslomässiga upplevelsen.

McKee tar exemplet med Spindelkvinnas kyss. Där kommer katalysatorn (inciting incident) först en timme in i filmen. Anledningen är att man skulle få en omedelbar antipati mot huvudpersonen om man redan från början visste att hans uppdrag är att spionera för fängelseledningen.

Sidohistorier

Sidohistorier kan användas till att

  • antingen motsäga premissens tes eller förstärka den genom att ge aspekter som fördjupar genom variation eller ger andra vinklar.
  • ge energi om huvudintrigen är svår att få igång.
  • göra huvudintrigen mer komplex
  • fördjupa karaktärerna

Dilemma

Rollfigurernas val i ett “event”  (se del 2 >> )  ska inte bara handla om att de kan får det bättre eller sämre (se del 4 >> om “the gap”).

Det ska helst ingå en komponent av rätt eller orätt. Valsituation ska innehålla ett dilemma, t.ex. att man får betala ett pris för att få det bättre. Ett exempel på dilemma är om en fattig person får möjligheten att stjäla pengar till priset av att riskera sin heder eller att drabbas av dåligt samvete.

McKee tar exempel från Kramer mot Kramer. I slutet av filmen hamnar Ted (Dustin Hoffman) i en valsituation. Han har goda utsikter att besegra sin förra fru Joanna (Meryl Streep) i en rättegång för att vinna vårdnadstvisten.  Dilemmat uppstår när Ted blir medveten om att sonen Billy skulle traumatiseras av att tvingas vittna i en sådan rättegång.

fortsättning : Del 6 >>

© adastra media

Andra bloggar om : , , ,

Etiketter: , , , ,

torsdag, januari 15, 2009

Senaste boken : SAVE THE CAT, Blake Snyder

Lite kaxigt är det ju när Snyder påstår att detta är “the last book on screenwriting you will ever need”.  Men sådan är hans jargong.  Och det kan bli lite tröttsamt. Man får några gånger för mycket veta att herr Snyder sålt manus till självaste Steven Spielberg. Men kan man bortse från det så har boken definitivt kvalitéer.

Det Snyder är mest intresserad av är hur man skriver en sammanhållen filmberättelse som ska gå att sälja in till producenter och finansiärer. Den som förstår hur marknaden fungerar har bättre förutsättningar att ta sig fram. 

Snyder bygger med de traditionella verktygen och anger 15 olika olika punkter med hålltider utifrån en grundstruktur med tre akter. Och han beskriver i detalj hur man ska arbeta med index-kort för att utveckla berättelsen. Snyders variant innehåller 40 kort som utformas enligt följande:

  • SCENRUBRIK (INT/EXT PLATS  TID)
  • Kort sammanfattning av vad som händer
  • Den känslomässiga förändring som sker i scenen
  • Scenens dominerande konflikt

Scener som ingår i ett och samma dramatiska förlopp sammanfattas till sekvenser på ett och samma kort.

36 av dessa kort ska utgöra stommen i berättelsen. Snyder bjuder på de extra fyra korten för scener som inte riktigt behövs men som författaren råkat bli alldeles särskilt förälskad i.

DISCIPLIN

Detta verkar förstås överdrivet formaliserat. Men sättet att resonera är matnyttigt. Den som klarar att tänka lite själv behöver ju inte följa Snyders anvisningar med millimetermått.

Den poäng han ändå har, är att ett långfilmsmanus förutsätter en hög grad av disciplin i berättandet. Och just detta skulle jag personligen vilja säga är en av de vanligaste bristerna hos orutinerade författare.

Vidare listar Snyder olika saker att tänka på när man knådar fram sin huvudperson. Han går också igenom några olika typer av filmberättelser (genrer) och berättar om hur man bygger en pitch och hanterar kontakten med producenter. Ett kapitel innehåller en serie allmänna tips och knep.

Boken är lättläst. Den ger inga revolutionerande insikter men många konkreta och handfasta råd och sammanfattar ganska väl de viktigaste principerna i att skriva för film. Även om Snyder knappast ger hela sanningen, är boken är klart läsvärd. Bara man inte retar sig på det ibland lite väl käcka tonfallet.

Save_The_Cat

SAVE THE CAT,  Blake Snyder >>

Tekniska uppgifter, pris och direktlänk för beställning mm.
 
© adastra media

Etiketter: , , , , , , ,

tisdag, januari 13, 2009

Robert McKee – Noterat från seminariet (4)

Läs i rätt ordning :  Del 1 >>

Konflikt

Precis som ljud är den mest grundläggande beståndsdelen i musik är konflikt den mest grundläggande beståndsdelen i berättandet. Utan konflikt kan handlingen inte föras framåt. Man kan tillfälligt fånga publiken intresse men för att behålla engagemanget måste det till konflikt.

McKee identifierar fyra områden där rollfigurer kan möta konflikt.

  • I det inre (psykologiska/ kroppsliga hinder)
  • I personliga relationer
  • I  sociala relationer (samhället eller normsystem mm.)
  • Med yttervärlden, (naturkrafter eller fysiska hinder)

I filmen som helhet försöker man hitta konflikter inom flera av dessa områden.

Sprickan mellan förväntat resultat och utfall (“the gap”)

En av McKees nyckelteser gäller hur man bygger upp en scen. Utgångspunkt är att någon av rollfigurerna vill något i just den situationen. Personen utför någon slags aktivitet för att nå detta mål. Det kan vara i form av dialog eller konkret handling.

McKees stora poäng här är att den aktiviteten aldrig ska ge det önskade resultatet. Responsen från omvärlden ska istället på ett överraskande sätt förvärra situationen och därmed tvinga den drabbade rollfiguren till ny aktivitet.

Motreaktion kan ske på vilket som helst av de fyra områdena för konflikt. Den nya handlingen ska helst innebära ett större risktagande.

McKee kallar det att skapa en spricka (“gap”) mellan förväntan och resultat och att det är denna princip, att bryta förväntningarna som driver hela berättelsen framåt. *

Katalysator (inciting incident)

Efter att man i början av filmen presenterat rollfigurernas “vardagsliv” inträffar något -  katalysatorn - som radikalt stör den vanliga ordningen och sätter igång berättelsen. Denna händelse måste alltid vara ett “event” (se del 2 >> )  och påverka protagonisten (huvudpersonen).

Katalysatorn måste alltid visas i filmen ( till skillnad mot sidohistoriernas katalysator som kan ha skett i backstoryn eller sker utanför bild)

Katalysatorn läggs in så tidigt som möjligt men inte förrän man har etablerat situationen så väl att händelsens känslomässiga effekt kan upplevas av publiken.

Fortsätter i del 5 >>

 

*) Detta resonemang om “the gap ..” är i själva verket en del av en mycket större helhet som en sådan här sammanfattning inte rimligen kan göra riktig rättvisa. Den som vill fördjupa sig kan antingen leta artiklar på Google >> eller skaffa McKees bok STORY >>

© adastra media

Etiketter: , , , ,

måndag, januari 12, 2009

Ny chans att delta i kurs för nattugglor

Kursen “21 Powerful Rewrite Strategies” jag skrev om tidigare  kommer att ges ännu en gång 24 januari.

Det är en fyra timmars telefonkonferens med tips om tillvägagångssätt när man ska skriva om ett befintligt manuskript.

Deltagandet är gratis. Det enda som kostar är telefonsamtalet till USA. men med Skype >> blir det inte mer än som för ett vanligt normalt samtal inom Sverige (ca 60 kr). 

Det är en fördel att vara nattuggla - konferensen börjar 02:00 svensk tid (alltså 25/1 då det är efter midnatt).

Det enda man behöver göra innan är att bli medlem >> (gratis) och att föranmäla sig på sajten scriptforsale.com >>

 

Se även tidigare inlägg med sammanfattning : Nattlig telefonkurs om att skriva om >>

© adastra media

Andra bloggar om : , , ,

Etiketter: , ,

lördag, januari 03, 2009

Robert McKee - Noterat från seminariet (2)

Här fortsätter sammandraget från Robert McKee-seminariet. Den som missat inlägget med del 1 hittar det här >>

....

McKee menar att det finns två sorters dåliga historier - Dåliga i bemärkelsen att de inte skapar mening. Den första är av typen "slice of life". Man följer en person som drabbas av orättvisor och elände. Det sker inom olika områden i livet, som t.ex. kärlek, relationer och arbete. Emellanåt blir allt bättre men så kommer nya umbäranden och sen slutar det med triumf. Problemet är att det inte finns något samband mellan de olika delarna. Det finns ingen övergripande ordning.

Den andra varianten är den "garanterade publikframgången". Det kan t.ex. vara att någon råkar få tag i något som kan förgöra världen och blir jagad av skurkar under häftiga effekter. Problemet här är att berättelserna blir konstruerade och inte har några som helst kopplingar till det normala livet. Misstaget är att man förväxlar "liv" med "rörelse".

.....

För att lyckas som manusförfattare krävs :

§ Insikt om livet

§ En vilja till perfektion

§ Förmåga att urskilja vad som är bra och vad som är dåligt

§ Förmåga att kasta det som är dåligt

Enbart tio procent av det man skriver är tillräckligt bra.

EVENT

En historia är inte samma sak som livet. Den innehåller enbart glimtar av livet. För att skapa en historia måste man välja rätt delar. Det man letar efter där är det McKee kallar
"event", ("händelser").

Termen "event" står för en situation som innehåller förändring. För att en händelse ska klassas som ett "event" måste förändringen påverka en person. Förändringen kan antingen vara positiv eller negativ. (t.ex. från gemenskap till ensamhet, från fattig till rik, från hedervärd till föraktad, från sjuk till frisk etc.). Förändringar som utgör "event" ska inte vara slumpmässiga utan inträffa som direkta konsekvenser av en konflikt.

Den typen av förändringar är en av de mest grundläggande beståndsdelarna i det dramatiska berättandet. För att ha material till en långfilm behövs mellan 40-60 "event"

Idealet är att alla filmens scener innehåller "event". Men ett och samma "event" kan också bestå av flera scener. Som exempel tog McKee ett äktenskapligt gräl som eskalerar och leder till att den ena parten gör slut. Första scenen kan utspelas vid frukostbordet. Bråket fortsätter medan paret gör sig i ordning för att åka till arbetet. Avslutningen kan ske på väg till jobbet där någon av kombattanterna kliver ur bilen och säger att han eller hon vill skiljas. Även om det hela utspelas på flera platser är en och samma avgörande förändring (från gift till ensamstående).

Dessa "events" ordnas sedan till sekvenser och akter. En sekvens består av flera "event" som tillsammans leder till en större förändring. Dessa sekvenser bildar akter som förorsakar ännu mer avgörande förändringar. Och berättelsen i sin helhet åstadkommer i slutet en allt övergripande och oåterkallelig förändring för huvudpersonen.

Fortsättning : Del 3 >>

© adastra media

Andra bloggar om : , ,

Etiketter: , , , ,

söndag, december 28, 2008

Nattlig telefonkurs om att skriva om

Senaste internetfyndet på manusfronten är scriptforsale.com >>

Den övergripande idén är att sälja nätbaserade manuskurser men det finns också massor av kunskap att hämta för den som inte vill betala för en kurs. Det finns bl.a. en samling artiklar >> och en rejält tilltagen länksamling >>

Som antyds av sajtens namn finns det ett klart uttalat fokus på att få fram manuskript som ska vara säljbara.

Själv satt jag under natten till idag i en fyra timmar lång telefonkonferens. Det var en föreläsning med titeln “21 Powerful Rewrite Strategies FREE Teleconference >> ledd av Hal Croasmun, författare och producent som bl.a skrivit boken "33 Ways to Break into Hollywood". Även om jag vid det här laget känner igen ganska mycket fanns det en del infallsvinklar som jag inte stött på förut.

Vi var ett 40-tal personer från olika håll i världen som deltog och med jämna mellanrum lämnades möjlighet att ställa frågor.

Det hela var möjligt tack vare Skype >>  där man kan ringa vanliga telefoner från datorn. Det fyra timmar långa samtalet till USA kostade inte mer än lite drygt 60 kronor. Själva föreläsningen var alltså gratis. Inbjudan gick ut till alla som blir medlemmar (gratis) och prenumererar på sajtens nyhetsbrev.

Att skriva om enligt Hal Croasmun

Croasmun skiljer mellan på det han kallar “editing” och verklig omskrivning. Den som ska skriva en ny version av ett bristfälligt manus måste vara beredd att göra en verkligt genomgående bearbetning. Att bara ägna sig åt att puts är något helt annat.

Hal Croasmun menar att man i en sådan omskrivning bör följa en viss ordning. I den stencil som skickade ut innan illustrerades detta med en pyramid. Storleken på de olika fälten ska motsvara hur viktigt varje moment är.

Hal Croasmun Rewriting steps

1. Berättelsen

Han rekommenderar att man gör en lista på de viktigaste punkterna i strukturen (dvs. anslag, katalysator, vändpunkt 1, mittpunkt akt 2,  vändpunkt 2, klimax och upplösning)

Var och en av dessa punkter beskriver man med en enda rad. Genom att på det sättet dra ut essensen isolerar man själva strukturen och gör den tydlig och överblickbar.

Sedan kompletterar man med en mycket hårt sammanfattad beskrivning av hela historien på en A4-sida. Genom att ta bort alla detaljer ser man skelettet och kan diagnostisera svagheter och se om allt verkligen hänger samman.

Precis som Robert McKee menar Croasmun att allt annat blir meningslöst om inte själva berättelsen i stort fungerar. Det är där man måste börja. Först när de olika momenten i berättelsen finns på plats kan man gå vidare till nästa steg.

2. Rollfigurer

Efter att man gjort backstory och fått en tydlig bild av manusets olika rollfigurer ställer man samman ett profildokument för var och en av de mest centrala personerna. Detta ska rymmas på en A4 och här tar man bara med de saker som  har direkt betydelse för historien. Talanger och brister, vad de söker (medvetet och omedvetet), hur de relaterar till varandra och hur just deras historia i manuset ser ut. Man funderar också på vilka karaktärsdrag som ska betonas när de  introduceras för publiken.

3. Scener

Här ser man först till att varje enskild scen fyller sin funktion. (t.ex. gestalta karaktäregenskaper, föra berättelsen framåt, bearbeta premissen och liknande). Men man ska inte nöja sig med det utan också undersöka om scenen skapar en känslomässig reaktion hos publiken. Varje scen ska helst fylla sin funktion på ett dramatiskt, gripande, fängslande, spännande eller roande sätt.

4. “Action”

Här tycker jag Croasmun använder en lite konstig rubrik. Det han talade om var att det ska finnas två nivåer i det rollfigurerna gör, det de visar upp för omvärlden och deras inre drivkkafter. I omskrivningen kollar man här att allt inte ligger på ytan, att rollfiugurerna har hemligheter att de gör det de ska göra på ett intressant, trovärdigt och levande sätt.

5. Dialog

När nu allt annat är på plats är det dags att se på dialogen. En intressant specialare här är att Croasmun rekommenderar att man tar en alldeles individuell sittning med varje enskild rollfigurs alla repliker. Där plockar man fram det profildokument som man tillverkade i steg 2 och ser om man på ett naturligt sätt kan låta de viktigaste karaktärsdragen komma fram ytterligare.

6. Ordputs

Det allra sista är att se över formuleringarna i den beskrivande texten. Går det att få bättre flyt och att få texten mer levande för läsaren? Det är viktigt att göra detta moment sist. Har man suttit och slipat fram de mest optimala formuleringarna i ett tidigare skede är det mycket svårare att göra de ändringar som är nödvändiga i pyramidens steg 1-4.

© adastra media

Andra bloggar om : , , ,

Etiketter: , , , , , , ,

fredag, december 26, 2008

Robert McKee - Noterat från seminariet (1)

Detta blev liggande lite väl länge, men nu har jag till slut haft tillfälle att sammanfatta de 20 sidor anteckningar jag hade med mig hem från seminariet 7-9/11. I datorn finns det nu ett 10 sidor långt worddokument. Det är ju lite mycket att lägga ut på en gång så det kommer i omgångar.

Självklart går det inte att förmedla mer än en bråkdel. Men jag hoppas i alla fall att i åtminstone någon liten mån ge en bild av den bredd och det djup McKee har i sina resonemang. Den som blir nyfiken har möjlighet att fördjupa sig i hans bok >>


McKee inledde med att fastslå reglerna. 100 kr i omedelbara böter för den stackare vars mobil ringer, inget prat mellan deltagarna i salongen och inga frågor eller narcissistiska kommentarer under pågående session. McKee berättade med uppenbar förrtusning hur han låtit köra ut en höjdare från något större mediabolag för att han inte kunnat låta bli att skicka SMS under föreläsningen.

Men en sådan start vill det till att man levererar. Och det gjorde McKee verkligen. I princip talade han oavbrutet i tre dagar mellan 09:00 - 20:30. Som tur är lyckas han vara både underhållande och pedagogisk.

Om internationellt gångbar film och behovet av en bra story

McKees utgångspunkt var att vi skulle lära oss att skriva manus som har en internationell potential. I Europa produceras 800 filmer per år men endast 2 procent av dessa når ut över nationsgränserna. För att en film ska bli internationellt gångbar krävs en kombination av två saker. Receptet är att skriva kulturellt specifika historier som innehåller universellt mänskliga frågeställningar.

Det kulturellt specifika behövs för att biobesökarna är nyfikna på det som är annorlunda. Det universellt mänskliga behövs för att publiken ska kunna känna igen sig.

Och det måste finnas en bra historia. Den slutsatsen drog McKee efter många år som lektör på filmbolag. Det hjälper inte att man har genomarbetade rollfigurer, välskrivna scener med bra dialog och ett maffigt bildberättande. Utan en bra “Story” kan det inte bli bra film.

Och vi människor behöver historier. De hjälper oss att tolka livet. Livet i sig är utan mening. Det är ett oordnat kaos. Berättelser hjälper oss att se en mening med det vi upplever.

Men det räcker inte med en bra historia. Den måste också berättas på ett bra sätt. För att kunna göra det krävs det både talang och hantverkskunnande. I skrivandet behövs en litterär förmåga att skapa bilder i andra människors medvetande men man måste också veta hur man ordnar dessa bilder till en känslomässigt engagerande berättelse. Det är här strukturen kommer in. Men det Robert McKee vill lära ut ska inte ses som en formel utan en form.

Fortsätter i del 2 >>

© adastra media

Andra bloggar om : , , ,

Etiketter: , , , , ,

måndag, december 08, 2008

Länktips : Mot struktur och dramaturgi

Att tala om struktur och dramaturgi väcker ofta ont blod bland manusförfattare och regissörer. Jag har själv varit med vid flera tillfällen när folk i branschen rest ragg. Jag tror att det ligger ett missförstånd bakom, en slags myt att den som förordar dramaturgi till varje pris vill tvinga in alla berättelser i ett och samma schema där alla viktiga moment ska komma på exakt rätt minut och i exakt rätt ordning.

Det är då också underförstått att struktur betyder samma sak som överkommersialiserad feelgood och att dramaturgi står i direkt motsatsförhållande till ett fritt konstnärligt uttryck

Så kan det förstås vara. Men det är absolut inte hela sanningen.

Dramaturgi och struktur kan aldrig någonsin vara nog i sig. Det är bara verktyg. Det måste finnas något annat också, något besjälat, personligt, konstnärligt eller vad man vill kalla det. Utan den komponenten blir en berättelse platt och intetsägande.

Struktur är form, inte att förblanda med innehåll. Den kommer i andra hand, som ett hjälpmedel att förmedla den historia man brinner för att berätta. Och det ingår i villkoren att man ofta måste hantera de traditionella modellerna (dvs. systemet med akter eller de olika stegen i Christoffer Voglers lära) med viss självständighet för att inte göra våld på sin berättelse.

Som vanligt finns det saker att hämta på nätet.

Länktipset den här gången gäller sajten Unique Screenwriting >> som har det vällovliga ärendet att befria strukturnördarna från sina bojor. Där hittar man också en intressant liten PDF-skrift om bildberättande Screenwriting Visual Grammar >> som man får ladda ner gratis om man prenumererar på deras utskick. Den är klart läsvärd!

Direktlänk : Unique Screenwriting, sidan om struktur >>

© adastra media

Etiketter: , , , ,

onsdag, november 19, 2008

Jo ... ehm ... skulle det inte bli en bok också?

Nu känns det definitivt som dags för en liten lägesrapport om bokskrivandet.

Det var ett tag sen nu och det har hänt en hel del sen sist.

Dels har jag fått större delen av boken läst av en sakkunnig person som gett en del viktiga och värdefulla synpunkter. Men det fördröjde processen på ett lite olyckligt sätt genom att det är en mycket upptagen herre och det tog lång tid att få respons. Efter det blev jag alltså tvungen att ta ytterligare ett sista (?!) varv med justeringar.

Sen är också andra delar av förberedelserna för tryck igång på allvar nu. Jag har dels anlitat en korrekturläsare och dels en person för att göra layout.

Det som sker nu är att vi arbetar oss fram kapitel för kapitel med korrektur och layout parallellt. Det känns väldigt skönt. För de kapitel som går till layouten är av nödtvång de definitiva slutversionerna. Som trogna läsare kanske har förstått har jag en perfektionistisk ådra som har gjort det lite trögt att komma till avslut.

Jag ska inte säga något om när det blir klart för det brukar i alla fall inte stämma. Men just nu är jag i alla fall inne i en koncentrerad skrivperiod igen och hoppas få det mesta färdigt.

Möjligen lägger jag inom kort ut något ytterligare avsnitt som smakprov för att kompensera för att det har tagit så lång tid.

Förhandsanmälan med rabatt

Ska också passa på att puffa för möjligheten att ange mailadress ovan för att få utskick när boken är klar. Kan nämna att de som på det sättet har föranmält intresse kommer att få ett erbjudande om rabatt på priset.

© adastra media

Andra bloggar om: , ,

Etiketter: , , , ,

onsdag, oktober 22, 2008

Recension : MARIA LARSSONS EVIGHETSLÅNGA ÖGONBLICK

Förra inlägget >> handlade om SF-monpolet med utgångspunkt från  debattartikeln "Seriös svensk film chanslös" >>

När det gäller principfrågan är jag beredd att ge Troell / Stenderup rätt. Men det blir i det här fallet lite komplicerat.  För när det gäller just MARIA LARSSONS EVIGA ÖGONBLICK >> är jag tyvärr tveksam om den är värd en stor publik. *

Det här känns som att svära i kyrkan. Troell är ju en av våra stora filmikoner. Han har också tidigare har gjort djupa intryck på mig, framför allt med mästerverken UTVANDRARNA >>  Och NYBYGGARNA >> från början av 70-talet.

Men det hjälps inte. Jag menar att MARIA LARSSONS EVIGA ÖGONBLICK är en tråkig film. Trots alla fina skådespelartinsatser, ett fantastiskt foto och en historia som borde kunna vara gripande. Filmen, som bygger på en bok med samma namn, kändes mest som en lång och alldeles för plikttrogen redovisning av händelserna i förlagan. Utförandet i övrigt har jag inga invändningar emot. Det är alltså i manuset felet ligger.

Jag ser ingen övergripande dramaturgi utan bara en mängd situationer staplade efter varandra. Jag bryr mig inte om hur det går för Maria Larsson (Maria Heiskanen), trots alla hennes umbäranden. Jag blir inte berörd.

Och inte heller fanns det något att vänta på.

I huvudhistorien om äktenskapet med suputen Sigfrid (Mikael Persbrandt), går allt mest i cirklar med Sigfrid som super och är otrogen utan att det egentligen får några konsekvenser. Och den kärkekshistoria som ligger i bakgrunden, mellan Maria och den försynte fotograf som uppmuntrar hennes fotograferande, har inte tillräckligt med egen dramatik för att hålla inresset vid liv.

Visst, det fanns det en poetisk skönhet i slutet, när det visar sig att Mairas heroiska lojalitet till den strulige Sigrfrid ger frukt. Men det var också enda gången filmen berörde. Och det var så dags. Det räckte inte för mig.

Så jag kan för mitt liv inte förstå hur filmen kan bli så hyllad. Recensionerna är överväldigande. Hur kan det komma sig?

Kan de som gett filmen fyror och femmor inte se? Eller vågar de inte säga vad de tycker?  Måste man kanske tycka om en Troellfilm bara för att den är seriös och för att det är Troell som har gjort den? Det kanske är den politiskt korrekta hållningen.

Filmen handlar om en kvinna som lyckas behålla sin integritet i hemsk livsituation. Det är en klart hedervärd ansats och en bra film ska också säga något om människans villkor i livet.

Men det hjälper inte att en film är välmenande och handlar om utsatta människor som kämpar. En grundförutsättning för att jag ska bli nöjd är att historien också berättas på ett bra sätt. Det var där filmen inte höll. Jag blev uttråkad. Den film jag såg borde snarare ha hetat MARIA LARSSONS EVIGHETSLÅNGA ÖGONBLICK.

Men jag känner mig klart ensam. Se  kritiker.se >> som sammanställer recensenternas poäng.

Mitt betyg blir inte mer än 2


*) Not : Nu kan det jag skrivit här tyckas försvaga argumenten för att svensk seriös film ska ha bättre chanser på biograferna. Ingen kan ju hävda att vi ska tvinga SF Bio att visa dåliga filmer som ingen vill se. Lite mer om detta finns att läsa kommentarerna till förra inlägget. Detta är en stor fråga i sig, och något att återkomma till.

© adastra media

Etiketter: , , ,

torsdag, september 18, 2008

Mer om premiss i film - THE MORAL PREMISE

Här kommer den utlovade fördjupningen om mitt senaste tillskott i manusbokhyllan THE MORAL PREMISE av Stanley D. Williams.

( Se gärna utdraget ur mitt eget kapitel om premiss >> som introduktion )

 

Premiss är ett av de mest centrala momenten i det dramatiska berättandet. Ändå finns det förvånande lite skrivet om vad en premiss är och hur den kommer till konkret uttryck i det praktiska skrivandet. Och påfallande många som tar upp ämnet hämtar ogenerat sitt material ur nestorn Lajos Egris bok THE ART OF DRAMATIC WRITING >> som skrevs 1946.

Därför var det desto mer glädjande när jag häromveckan råkade hitta THE MORAL PREMISE på nätet. Precis som de flesta andra utgår Williams från Egri men det som skiljer är att han faktiskt utvecklar Egris principer och tillför en välbehövlig fördjupning.

Ett problem med Egris grundtext är att den i första hand tar sina exempel från teatern. Det blir självklart lite svårare att ta till sig för en filmskrivare. Och även om Egri analyserar en del klassiker av Ibsen och Shakespeare, blir det ändå ganska många exempel från pjäser som redan för väldigt länge sen gått ur tiden och som dagens läsare inte har en chans att relatera till.

Williams bok däremot handlar uttryckligen om premiss i filmmanus. Och de filmer han skriver om finns tillgängliga, om man inte redan har sett dem.

Två delar

Boken består av två delar. Den första ägnas åt att förklara vad en premiss är och hur den kommer till uttryck i olika sammanhang. Här utgår Williams också från ett kulturhistoriskt perspektiv och visar hur djupt förankrad idén om ett budskap är i historieberättandet. Williams redogör också för hur andra manusböcker behandlar ämnet och diskuterar skillnader och brister.

Och han kommer fram till slutsatsen att en omsorgsfullt inarbetad premiss är avgörande för i vilken grad en film ska beröra sin publik. Och han lyckas på ett mycket övertygande sätt beskriva varför det är så. Vidare visar Williams att en väl gestaltad premiss även påtagligt ökar publiktillströmningen. Där har han gått rent vetenskapligt tillväga med en analys av jämförbara filmer utifrån dels vad premissen säger och hur den kommer till uttryck, och dels de väldigt konkreta publiksiffrorna för respektive film.

I den andra delen beskriver boken mer handgripligt hur manusförfattaren kan lägga upp sitt arbete och presenterar ett förslag till schema för processen. Där utgår Williams förstås inte bara från hur premissen ska genomsyra berättelsen utan lika mycket utifrån den traditionella strukturen med tre akter.

Särskilt roligt för mig personligen var att se hur Williams hanterar kopplingen till moral, en aspekt som jag själv väldigt starkt betonar i min egen kommande bok. I detta är han mycket mer konsekvent än Egri.

Dubbelt formulerad

Intressant är också hur Williams kompletterar den gängse formuleringen "A leder till B" med ytterligare ett led; "C leder till D", som är en spegelbild av det första ledet.  För att ge ett konkret exempel : "Ondska leder till undergång" blir i Williams tappning "Ondska leder till undergång men godhet leder till lycka".

Denna dubblering  kan verka onödig och  övertydlig men är helt klart till hjälp när man ska analysera premissen i befintliga filmer. Men den största poängen med Williams variant  är att den pekar ut hur man kan använda kontrast i skrivandet för att förstärka filmens budskap.

Williams brinner verkligen för sitt specialintresse och enda nackdelen är att han kan bli lite närsynt. Det räcker inte med en konsekvent genomförd premiss för att en film ska vara bra. Det måste finnas en bra historia också vilket han lägger mindre vikt vid.

Men ändå utnämner jag gärna  THE MORAL PREMISE >>  till den bok som bäst ringar in det lite knepiga begreppet premiss och hur man kan hantera det i sitt eget skrivande.

Stark rekommendation alltså för alla som känner behov av mer kött på benen i premissfrågan.

Fler länkar finns på sidan med boktips >>

© adastra media

Andra bloggar om : , , ,

Etiketter: , , , ,

tisdag, september 16, 2008

SFI stöder McKee för att få ner avgiften

Sänkt pris?

Fick reda på igår att Svenska Filminstitutet beslutat gå in med stöd till manusgurun Robert McKees seminarium 7-9 november för att göra anmälningsavgiften mer överkomlig. Håll koll på svenska sajten www.axess.se/story >> för att se när prisuppgifterna uppdateras.

Inte bara för manusförfattare ...

Hittade i övrigt en serietidningssajt med McKees tio budord >> (!) som enligt författaren även ska vara tillämpliga vid tillverkning av tecknade serier.

McKees 10 bud täcker de mest grundläggande principerna för filmskrivandet. Detaljerna hittar man i hans 480 sidor tjocka manusbibel STORY >>

Se även utdrag ur boken, från kapitlet "Structure and Character" på www.writersstore.com >>

I väntan på McKees egen nedstigning i Stockholm 7-9 november kan man också se detaljer om seminariet på hans egens sajt www.mckeestory.com >>

Och den som t.ex. vill veta hur många Oscars och Emmys McKees elever har samlat ihop kan roa sig med en 20 minuters TV-intervju som också innehåller den berömda scenen ur ADAPTATION >> där Brian Cox i rollen som McKee på sitt mest koleriska humör, sätter Nicholas Cages rollfigur Charlie Kaufman på plats: Robert Mckee on The Hour with George Stroumboulopoulos >>

Även på YouTube finns det förstås en del smått och gott: McKee på YouTube >>

© adastra media

Andra bloggar om : , , , ,

Etiketter: , , , ,

fredag, september 12, 2008

1-årig manuskurs - Plats kvar!

Vill bara puffa för att det fortfarande kan finnas möjlighet att söka till MANUSPILOTERNA >>  den ettåriga utbildningen i att skriva filmmanus. 

UR PROSPEKTET:

"Kursen innehåller både teori & praktik   Manus och filmanalyser, filmens språk och dramaturgi, karaktärsskapande, genrekunskap, myter, filmhistoria, etik och moral inom filmen mm.   Besök av etablerade filmarbetare inom aktuell filmrepertoar ex. regissör eller manusförfattare till aktuella filmer som gästlärare. Gästföreläsare i aktuella närliggande ämnen.   Skrivövningar som analyseras i handledningsgrupper parallellt med enskild skrivtid i ett löpande arbete med ett eget filmmanus som mål i slutet på kursen.  

Urvalet av elever görs utifrån kvaliteten på dina insända arbetsprover (utdrag ur manus, eller annan berättande text). Högst 10 A4 sidor, samt CV och en formell ansökan som du formulerar själv. Efter genomgången kurs utfärdas intyg med kort beskrivning av innehåll och deltagande lärare/gästlärare.   Kursen är ett samarbete mellan Zingofilm & tv AB och Runö FHSK. Den bygger pedagogiskt på kursen ”Att skriva dramatik” vid Nordens Författarskola, Biskops Arnö. Det finns ingen kursavgift, bara en administrationsavgift på 1.000 kr som inbetalas först efter intagning och som är din bekräftelse på att du vill gå kursen. Utbildningslokalerna ligger i Fanzingos och Filmbasens lokaler, Subtopia i Alby, granne med Cirkus Cirkör."


Kursen pågår till 25 april 2009.

Utbildningen är studiestödsberättigad (CSN)

Den som är intresserad bör omedelbart ta kontakt med kursledare Kurt Öberg.

Kontaktuppgifter och ytterligare information finns på hemsidan MANUSPILOTERNA >>    


Andra bloggar om : , , ,

Etiketter: , ,

söndag, augusti 31, 2008

Om berättarkonst - Hemligheten med framåtrörelse

Lästips :

Häromveckan fanns en intressant artikel DN. Med anledning av att mysrysarkungen John Ajvide Lindqvist fick årets Selma Lagerlöfpris publicerade kulturdelen hans tacktal.

I talet funderar John Ajvide Lindqvist över vad en stor berättare är och avslöjar hemligheten hur man skriver en berättelse som suger tag i läsaren. Frågeställningen bör kännas bekant för den som ägnar sig åt filmmanus. Hur man gör? John Ajvide Lindqvists svar är "Framåtpekande". I filmsammanhang kallar vi det framåtrörelse. Och när John Ajvide Lindqvist utvecklar sina tankegångar om berättarteknik lånar han också begrepp från filmens terminolgi.


Läs talet här : Selma is King >> (det refererade avsnittet kommer en bit ner)
© adastra media

Andra bloggar om : , , ,

Etiketter: , , ,

torsdag, augusti 28, 2008

Manuskurs - Plats kvar hos MANUSPILOTERNA

Under läsåret 08-09 kommer jag jag att medverka som manushandledare hos MANUSPILOTERNA.

MANUSPILOTERNA är en ettårig utbildning på heltid som drivs av Zingofilm

Jag fick just meddelande om att det kan finnas plats kvar att söka. Men då kursen startar redan måndag 1/9 gäller det att stå på.

Mer detaljer om kursen och hur man ansöker finns på hemsidan Zingofilm MANUSPILOTERNA >>


Andra bloggar om : , ,

Etiketter: , , , ,

onsdag, augusti 27, 2008

Störst, Bäst och ... Dyrast - Robert McKee till Sverige

Ja, han är lite av en diva och vet sitt värde i dollar. Men det hjälps inte. Robert McKee en legend och har bättre än någon annan lyckats förstå vad som är viktigt när man skriver ett filmmanus. Och han lyckas dessutom förklara det så att man förstår.

Nu kommer Robert McKee för första gången till Stockholm med sitt tre fullspäckade heldagars "STORY SEMINAR".

Skriv in 7-9 november i kalendern och börja redan nu lägga undan pengar. Detta är ett tillfälle man inte bör missa.

Mer om seminariet i Stockholm >>

Se även Robert McKees sajt >> där han presenterar sig och sina kurser som besökts av framstående filmskapare världen över.

En kort recension av McKees 480 sidor tjocka manusbibel STORY STRUCTURE finns här >>

Ytterligare detaljerad info kommer också här på bloggen senare.

© adastra media

Andra bloggar om : , , ,

Etiketter: , , , , , ,

onsdag, augusti 13, 2008

Om alternativ filmstruktur - Linda Aronson, en sann pionjär

Hon ger sig på det de flesta andra skyr som pesten, filmer med multiplotstruktur och uppbruten tidsordning. Man kan inte annat än beundra Linda Aronson när hon kastar sig över uppgiften att försöka hitta användbara mönster i de filmer som vägrar låta inordnas i det traditionella systemet med tre akter.
I april var hon i här i Stockholm och höll kurs inom ramen för Filminstitutets årliga inspirationshelg Drömfabriken >>
Den som brukar brukar få äran av att ha introducerat multiplotberättandet är regissören Robert Altman med filmen NASHVILLE >> som kom redan 1975. Men tekniken att väva samman olika delberättelser fick sitt stora genomslag först efter Altmans succé med SHORT CUTS >> 1993.
Efter det har många av de senaste årens stora framgångar varit byggda på liknande sätt. I den listan ingår t.ex. INNAN REGNET FALLER, MAGNOLIA, TRAFFIC, TIMMARNA, BABEL, SYRIANA, CRASH och de svenska TIC TAC, TILLSAMMANS, FYRA NYANSER AV BRUNT och OM JAG VÄNDER MIG OM för att nämna några av de mest uppmärksammade.
Men den som velat göra film av det slaget har inte precis haft det lätt att hitta ledning i manuslitteraturen. Här har man inte mycket hjälp av varken Christopher Voglers >> mytologiska modell eller John Truby >> med sina 22 steg. Faktum är att de flesta manusböcker diskret undviker ämnet. Av förståeliga skäl. Ju mer bestämt man hävdar nödvändigheten av en fast struktur i olika steg, desto mer besvärande blir det med filmer som byggts på helt annat sätt men ändå gått hem hos både kritiker och publik.
Linda Aronson, en entusiastisk liten tant i sextioårsåldern, är en av de få som verkligen på allvar försökt förstå hur man ska göra. Med stor målmedvetenhet har hon satt sig att klippa upp filmernas olika delberättelser för att kartlägga berättarstrukturer och hur man på bästa sätt växlar mellan sina olika historier.
Det kan bli hur komplicerat som helst.
För Linda Aronson nöjer sig inte med multiplothistorier utan ger med samma iver på filmer som klipper mellan olika tidsplan som ÅTERSTODEN AV DAGEN, DEN ENGELSKA PATIENTEN, PULP FICTION, SHINE, LIFE OF DAVID GALE, 21 GRAM eller FÖRSONING varav flera dessutom blandar multiplot-teknik med uppbruten tid.
I sitt allra värsta exempel LJUVA MORGONDAG >> har hon lyckats identifiera 11 delberättelser som utspelas i 9 olika tidsplan.
Det är lite att bita i. Och det säger sig självt att det inte heller är lätt att i ett litet blogginlägg redogöra för vad hon kommer fram till.
Men några konkreta matnyttigheter kan man man i alla fall vaska fram. Det mest intressanta är kanske att Linda Aronson konstaterar att de flesta av de nämnda filmerna ändå har strukturen med tre akter i botten. Inte när det gäller helheten men att varje enkild berättelse är mer eller mindre byggd enligt den traditionellt mönster.
Sen ger hon också rådet att se till att varje delberättelse fungerar i sig innan man sätter sig med själva sammanfogningen. Hon har också teorier om hur man bäst ska klippa sig fram och tillbaka mellan sina olika storys, dvs. vid vilka punkter man bäst går ur en historia och var man klipper sig in i nästa.
Den som funderar på att skriva sammansatta berättelser av den typen har en hel del att hämta i hennes bok SCREENWRITING UPDATED >> som också behandlar olika sidor av kreativiteten och hur man kan konkret kan arbeta för att få fram idéer till sin filmberättelse.
Ett sympatiskt drag är att Linda Aronson inte påstår sig besitta hela sanningen. Även om det ibland blir lite väl mycket katalogiserande uppräkningar av olika strukturvarianter, är boken i stort pedagogiskt upplagd med många exempel. Där finns också en mängd checklistor att pricka av under olika delar av skrivprocessen. Klart läsvärd alltså för den som letar efter alternativa sätt att berätta.
© adastra media

Etiketter: , , , , , ,

lördag, augusti 09, 2008

Senaste nytt om spegelneuroner : Hundar känner inlevelse?

Jag har ju mitt lilla specialintresse för allt som har med spegelneuroner >> att göra. Inte minst för att de påverkar vår förmåga att känna inlevelse i biosalongen.

Den här gången är det forskare från england som rapporterar att hundar blir smittade av gäspningar. Precis som vi människor, visade hundarna i undersökningen benägenhet att själva gäspa när de såg en försöksperson göra det. Slutsatsen är att hundar kan ha en viss förmåga att leva sig in i mänskliga känslor.

Knattebio har man ju hört talas om. Mitt förslag till den krisande filmbranschen blir således att testa hundbio. En helt ny målgrupp måste ju bara vara lockande värre. Fast om jyckarna får smak på filmupplevelser finns förstås risken att dom lär sig att ladda ner filmerna själva också. Nästa steg då blir att bygga hunddatorer. Tänk vilken marknad som plötsligt öppnar sig. Det är väl nåt att fundera på ...

Se artikeln på BBC's sajt : Pet dogs can 'catch' human yawns >>

© adastra media


Etiketter: ,


stand

Bokus bokrea 25/2-15/3 »  Både  Bokus » och  AdLibris » kan skicka mot faktura och har alternativ med fri frakt