ATT SKRIVA FILMMANUS - En ny manusbok på svenska

tisdag, april 14, 2009

Minikurs : Mer flyt i scenbeskrivningarna

Den här lilla videolektionen från YouTube visar några små enkla men effektiva knep för att göra scenbeskrivningarna mer levande.

Nu kan man tycka att John August, i sin genomgång tar sig lite väl stora friheter när han även gör ändringar i själva innehållet och lägger till detaljer som inte fanns från början.

Men bortsett från det är det lätt att se hur mycket mer flyt det blir i texten när han byter ut de lite omständliga tekniska beskrivningarna mot att rollfigurerna aktivt gör saker där utrustningen kommer till användning.

John August är manusförfattare. Har du tid över kan jag rekommendera ett besök på hans sajt där det finns MÄNGDER av matnyttigheter för den som vill ha lära sig hur man skriver manus.

johnaugust.com (a ton of useful information about screenwriting) >>

Mer läsning på bloggen :
Att skriva scener (utdrag från kapitel 7) >>

© adastra media

Etiketter: , , , ,

söndag, december 28, 2008

Nattlig telefonkurs om att skriva om

Senaste internetfyndet på manusfronten är scriptforsale.com >>

Den övergripande idén är att sälja nätbaserade manuskurser men det finns också massor av kunskap att hämta för den som inte vill betala för en kurs. Det finns bl.a. en samling artiklar >> och en rejält tilltagen länksamling >>

Som antyds av sajtens namn finns det ett klart uttalat fokus på att få fram manuskript som ska vara säljbara.

Själv satt jag under natten till idag i en fyra timmar lång telefonkonferens. Det var en föreläsning med titeln “21 Powerful Rewrite Strategies FREE Teleconference >> ledd av Hal Croasmun, författare och producent som bl.a skrivit boken "33 Ways to Break into Hollywood". Även om jag vid det här laget känner igen ganska mycket fanns det en del infallsvinklar som jag inte stött på förut.

Vi var ett 40-tal personer från olika håll i världen som deltog och med jämna mellanrum lämnades möjlighet att ställa frågor.

Det hela var möjligt tack vare Skype >>  där man kan ringa vanliga telefoner från datorn. Det fyra timmar långa samtalet till USA kostade inte mer än lite drygt 60 kronor. Själva föreläsningen var alltså gratis. Inbjudan gick ut till alla som blir medlemmar (gratis) och prenumererar på sajtens nyhetsbrev.

Att skriva om enligt Hal Croasmun

Croasmun skiljer mellan på det han kallar “editing” och verklig omskrivning. Den som ska skriva en ny version av ett bristfälligt manus måste vara beredd att göra en verkligt genomgående bearbetning. Att bara ägna sig åt att puts är något helt annat.

Hal Croasmun menar att man i en sådan omskrivning bör följa en viss ordning. I den stencil som skickade ut innan illustrerades detta med en pyramid. Storleken på de olika fälten ska motsvara hur viktigt varje moment är.

Hal Croasmun Rewriting steps

1. Berättelsen

Han rekommenderar att man gör en lista på de viktigaste punkterna i strukturen (dvs. anslag, katalysator, vändpunkt 1, mittpunkt akt 2,  vändpunkt 2, klimax och upplösning)

Var och en av dessa punkter beskriver man med en enda rad. Genom att på det sättet dra ut essensen isolerar man själva strukturen och gör den tydlig och överblickbar.

Sedan kompletterar man med en mycket hårt sammanfattad beskrivning av hela historien på en A4-sida. Genom att ta bort alla detaljer ser man skelettet och kan diagnostisera svagheter och se om allt verkligen hänger samman.

Precis som Robert McKee menar Croasmun att allt annat blir meningslöst om inte själva berättelsen i stort fungerar. Det är där man måste börja. Först när de olika momenten i berättelsen finns på plats kan man gå vidare till nästa steg.

2. Rollfigurer

Efter att man gjort backstory och fått en tydlig bild av manusets olika rollfigurer ställer man samman ett profildokument för var och en av de mest centrala personerna. Detta ska rymmas på en A4 och här tar man bara med de saker som  har direkt betydelse för historien. Talanger och brister, vad de söker (medvetet och omedvetet), hur de relaterar till varandra och hur just deras historia i manuset ser ut. Man funderar också på vilka karaktärsdrag som ska betonas när de  introduceras för publiken.

3. Scener

Här ser man först till att varje enskild scen fyller sin funktion. (t.ex. gestalta karaktäregenskaper, föra berättelsen framåt, bearbeta premissen och liknande). Men man ska inte nöja sig med det utan också undersöka om scenen skapar en känslomässig reaktion hos publiken. Varje scen ska helst fylla sin funktion på ett dramatiskt, gripande, fängslande, spännande eller roande sätt.

4. “Action”

Här tycker jag Croasmun använder en lite konstig rubrik. Det han talade om var att det ska finnas två nivåer i det rollfigurerna gör, det de visar upp för omvärlden och deras inre drivkkafter. I omskrivningen kollar man här att allt inte ligger på ytan, att rollfiugurerna har hemligheter att de gör det de ska göra på ett intressant, trovärdigt och levande sätt.

5. Dialog

När nu allt annat är på plats är det dags att se på dialogen. En intressant specialare här är att Croasmun rekommenderar att man tar en alldeles individuell sittning med varje enskild rollfigurs alla repliker. Där plockar man fram det profildokument som man tillverkade i steg 2 och ser om man på ett naturligt sätt kan låta de viktigaste karaktärsdragen komma fram ytterligare.

6. Ordputs

Det allra sista är att se över formuleringarna i den beskrivande texten. Går det att få bättre flyt och att få texten mer levande för läsaren? Det är viktigt att göra detta moment sist. Har man suttit och slipat fram de mest optimala formuleringarna i ett tidigare skede är det mycket svårare att göra de ändringar som är nödvändiga i pyramidens steg 1-4.

© adastra media

Andra bloggar om : , , ,

Etiketter: , , , , , , ,

fredag, augusti 08, 2008

Uppdateringar utlagda

Nu har jag haft tid att sätta mig med uppdateringar.

De uppfräschade utdrag ur boken som jag lagt ut nu är från kapitlen 6 - ATT SKAPA ROLLFIGURER >>, 7 - ATT SKRIVA SCENER >> och 8 - ATT SKRIVA DIALOG >>

© adastra media

Etiketter: , , ,

söndag, augusti 03, 2008

Nytt utdrag : Att Skapa Spänning

Senaste bearbetningsinsatsen har gällt kapitlet att skriva scener >>. Texten har kompletterats, dels med nya avsnitt och dels med några förtydliganden och fler exempel.

Kapitlet om scener är förstås en av de viktigaste delarna av boken Det är ju där, när man sitter med de enskilda scenerna, som alla storslagna idéer ska förverkligas och få konkret form. Och det finns en del att tänka på.

Ett av de längsta avsnitten i kapitlet visar de olika funktioner en scen kan ha. En av underrubrikerna där är att bygga upp spänning.

Här följer ett udrag ur det avsnittet, som smakprov:

ATT BYGGA UPP SPÄNNING

En del av den speciella tjuskraften i film är att det kan vara så olidligt spännande. Oavsett vilken genre man skriver är spänning ett av grundelementen när man bygger sin berättelse. När det är spännande är framåtrörelsen som allra starkast. Spänning uppstår alla gånger du sätter upp hinder för dina rollfigurer, eller utsätter dem för frestelser, möjligheter, konflikter och hot. Frågan "Hur ska det gå?" är det dramatiska berättandets innersta nerv.

Tänk bara hur hemskt det är när Francesca har satt upp sin lapp på Rosemanbron i exemplet tidigare. Efter att vi har sett en hel serie bilder av hur hon blir allt mer drabbad av sin förälskelse kommer Robert morgonen efter till bron för att fotografera. Men det första tokstollen gör är att riva bort och knöla ihop lappen för den stör motivet i sökaren. Hur mycket kommer inte Francesca att vänta och våndas om han inte kommer? Hur ska det gå?

Hitchcock, en av de stora mästarna på just spänning pekade i ett känt exempel på hur det fungerar. Om två personer sitter vid ett bord och en bomb plötsligt smäller av är det inte ett dugg spännande. Om de däremot helt ovetande sitter och pratar men vi i publiken vet att det under bordet finns en tidsinställd bomb som kan explodera när som helst, får vi nästan svårt att sitta still.

När man väl har en spännande situation har man möjlighet att ytterligare öka spänningen genom att dra ut på händelseförloppet. Man lägger då in olika turer som först inger publiken hopp och sedan raserar det igen.

I kapitlet om dramaturgi såg vi ett typexempel, sekvensen med Nedry och den spottande ödlan från JURASSIC PARK >> där metoden används med stor entusiasm. För den som vill se hur man gör bjuder den filmen på ovanligt många exempel.

Ett sådant är när elsystemet kommer igång igen i filmens andra halva [01.28.00]. Sekvensen är nära 14 minuter lång och innehåller tre parallellklippta handlingslinjer.

I en av dem är vi med Grant och barnen. De har sovit en natt ute i parken och ska nu ta sig tillbaka till parkens ledningscentral där de andra befinner sig. Ett annat förlopp visar hur Sattler tillsammans med parkens personal kämpar för att få igång strömmen igen. Dessa båda sekvenser löper samman när Tim måste klättra över ett elstängsel vid exakt samma tidpunkt som Sattler håller på att starta el-aggregatet.

Den nagelbitarfråga som här laddas till bristningsgränsen är huruvida lille Tim ska hinna över det höga stängslet eller om han ska få Sattlers nystartade högspänning genom kroppen. Där kan man som tydligast se hur filmskaparna lägger in olika hinder för att fördröja upplösningen och att hålla spänningen vid liv.

I en tredje linje ser vi parkens viltvårdare, Muldoon, jaga en velociraptor. Hela sekvensen är f.ö. en riktig rysare för alla handlingslinjerna innehåller sina egna dramatiska överraskningar. Det är helt enkelt beundransvärt hur man lyckats få in så många starka vändningar på så kort tid.

Av exemplet ovan kan man förledas tro att tekniken att tänja ut ett förlopp för att öka spänningen främst hör hemma i de filmgenrer som bygger sina spänningsmoment mer handgripligt, dvs. skräck, thriller, action och äventyr. Men det är fel.

Tänk bara på i klimaxscenen i BROARNA I MADISON COUNTY >> vid trafikljuset när Francesca sitter i bilen med handen på dörrhandtaget [01.49.00]. Hennes älskade Robert sitter i bilen framför. Det är rött. Sekunderna tickar. Ljuset slår om till grönt. Men han åker inte. Tick tack. Vi sitter andlösa och väntar på Francescas beslut.

Det kan löna sig att gå igenom sitt manuskript med ett särskilt öga för när rollfigurerna ska fatta viktiga beslut och fråga sig om det på ett naturligt sätt går att lägga in komplikationer som fördröjer avgörandet. Här kommer jag att tänka på en scen som etsat sig fast i minnet just för sin extremt starka laddning. Filmen heter MEDAN VI FALLER >> Det är en mycket mörk historia som utspelas i efterdyningarna av de våldsamma förortskravaller som uppstod vid mitten av 80-talet.

Vi följer ett gäng invandrarkillar i en utsatt förort i Paris och har fattat sympati för dem trots deras kriminella och brutala livsstil. Deras hållning blir en logisk konsekvens av det rasistiska polisförtryck de utsätts för och känslan av att ändå inte ha nån chans i det franska samhället. Mitt i allt elände är de också bara vilsna tonårsgrabbar som försöker ha lite kul.

En dag är gänget inne i Paris centrum och blir attackerade av några skinnskallar [01.28.00]. En av grabbarna, Vinz (Vincent Cassel), har tidigare kommit över en pistol. Nu är han helt galen av raseri och står med pistolen riktad mot en av skinnskallarna som ligger på marken. Ska Vinz verkligen skjuta? Hans ena kamrat eldar på och hetsar. "Tänk på all skit vi har tagit hela dan". Vinz trycker pistolen mot pannan på skräckslagne skinnskallen. Men han tvekar. Kamraten sträcker fram handen och spänner hanen. "SKJUT!"

Den avgörande sekvensen är en minut lång och sekunderna blir evighetslånga medan man bara hoppas hoppas hoppas att grabben inte ska trycka av och förstöra sitt liv för alltid.

...

Avsnittet fortsätter med ytterligare resonemang om hur man kan arbeta med att skapa spänning

© adastra media

Etiketter: , , ,

torsdag, april 05, 2007

Efterlysning : Montage

Exempel på bra montage sökes.

I kapitlet om scener skriver jag om min tveksamhet till montagesekvenser, att de oftast känns som fantasilös utfyllnad, (typ två nyförälskade som tätt omslingrade springer omkring i soliga parker, vandrar på regnvåta gator, äter korv i gatukök och får ketchup på hakan eller glass på näsan och skrattar och lyfter varandra och snurrar och åker båt nånstans och har skitkul på nöjesfält etc), och kanske mest lagts in för att ge tillfälle för regissören att få spela upp någon av sina favoritlåtar utan störande dialog.

Då det normalt inte finns några principer utan undantag skulle jag vilja ge en motbild och efterlyser härmed exempel på kreativt berättande i montagets form. Själv kommer jag för tillfället inte på något. Det finns ju ett litet kort ett i DE ANDRAS LIV men det är ganska traditionellt så det duger inte som exempel.

Jag inbjuder alltså alla bloggbesökare att ge förslag.

Välkommen att skicka ditt tips, helst med ungefärlig tidpunkt i filmen, antingen som kommentar på bloggen eller via min sajt : www.adastramedia.se/kontakt >>

(Under tiden får jag fundera ut någon liten belöning till den som kommer med ett så övertygande förslag att jag tar med det i boken)



Andra bloggar om: , , , , , ,

Etiketter: ,

onsdag, mars 28, 2007

Kapitel 7 – Att skriva scener

Sorry, inlägget flyttat.

För att inte ha flera versioner av texten på olika ställen är inledningen av Kapitel 7 flyttad till sajten för boken.

Se: www.attskrivafilmmanus.se (Kapitel 7) »

 

© adastra media

Etiketter: ,


stand

Bokus bokrea 25/2-15/3 »  Både  Bokus » och  AdLibris » kan skicka mot faktura och har alternativ med fri frakt